Så kan Utstående kant användas i en mening
- Selma sade ingenting, hon stod och strök med sitt finger längs skrivbordets kant, försänkt i tankar.
- De omständigheter som Presam åberopat föranleder inte avsteg från huvudprincipen att registerinnehållet skall anses kant av tredje man.
- Så går de, när man inte ä på sin kant, vassågo !
- Numret var övertäckt med någon plastmassa och det fanns en markerad kant i täckningens övre begränsning.
- Filosofen Immanuel Kant ansåg att lukten är ett förlorat och lågtstående sinne av perifer betydelse i människans upplysta värld.
- Flickan grinar tillbaka av välvilja och sympati, hennes utstående, runda fiskögon är immiga av könslängtan.
- Men som öronläkare tycker jag ju förstås att öron är vackra och att utstående öron är alldeles exceptionellt vackra.
- Han var en fetlagd liten prick med talgiga ljusa, utstående ögon och en hängande underläpp, knappast ännu trettio år.
- Men ögonen kunde hon inte förlika sig med, stora och utstående som koögon, alldeles för ljusa, riktiga bondögon.
- Snart syntes sex runda huvuden hela dagen sträcka sig utom boets kant.
- Den låg alldeles lös på en smal kant.
- Ska man operera in utstående ytteröron på barn ?
- Hon höll sig på sin kant och pratade fint och förnämt.
- Våtmarksytorna som i princip ligger kant i kant med varandra ger en större flexibilitet i skötseln.
- Hon var liten och fet, klädd i en slät, svart kappa, ansiktsdragen var fula, ögonen utstående och vattniga.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
